Med anledning av arkivverkets 200-årsjubileum publicerades arkivverkets historik ”Suomen Arkistolaitos 200 vuotta. Arkivverket i Finland 200 år” skriven av Jussi Nuorteva och Päivi Happonen. Samtidigt öppnades den tredje delen av utställningsserien Pro Finlandia som belyser Finlands väg till självständighet. Den tredje delen presenterar Finlands relationer till de övriga nordiska länderna. Utställningsserien ingår i det officiella programmet för jubileumsåret Finland 100.
År 2016 var också ett jubileumsår för det äldsta bevarade dokumentet i Finland, då kung Birgers skyddsbrev för kvinnorna i Karelen fyllde 700 år den 1 oktober 2016. Dokumentet visades för allmänheten på Bokmässan i Åbo där president Tarja Halonen diskuterade dess betydelse tillsammans med biträdande professor Kirsi Salonen och generaldirektören på huvudscenen.
På Bokmässan i Åbo offentliggjordes dessutom den nya databasen Diplomatarium Fennicum för medeltida dokumentmaterial. Den innehåller centralt dokumentmaterial från Finlands tidigaste bevarade förvaltningshistoria. Databasen förnyar infrastrukturen för Finlands historia och medeltid och förbättrar verksamhetsförutsättningarna för den inhemska forskningen avsevärt. Databasen är en öppen webbtjänst som är tillgänglig för alla. Projektet finansieras av Konestiftelsen.
Strategin stöder digitalisering
Arkivverket har fastställt sin nya strategi som sträcker sig fram till 2020. Syftet med strategin är att främja digitalisering, som är ett av de viktigaste målen i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering.
En ändring av arkivlagen hade länge varit under beredning och den godkändes i slutet av året. Ändringen ger Riksarkivet möjlighet att förstöra digitaliserat myndighetsmaterial utan att deras juridiska och historiska bevisvärde minskar. Fokus kommer att ligga på nyare material, varav en del redan finns i elektronisk form. Riksarkivets strategiska mål är också att sträva efter att ändra myndigheternas lagstadgade överföringsprocess så att en central del av den utgör omfattande digitalisering av material som ska tas emot.
Arkivverkets nybygge i S:t Michel som ska tas i bruk 2018 nådde takhöjd i slutet av året. Den nya byggnaden ska rymma digitaliserat material och material som används i mindre omfattning. Arkivverkets mål är att det i Finland inte längre behöver byggas arkivutrymme för varaktig förvaring av analoga material. Genom omfattande digitalisering är det möjligt att spara kostnader och samtidigt förbättra materialens tillgänglighet och användbarhet. Detta är ett ytterst viktigt mål för forskningsprocessen som snabbt förändras.
Ett enhetligt Riksarkiv
I december antog riksdagen den nya lagen om Riksarkivet. Under året förberedde sig arkivverket för de ändringar som lagreformen medför – omorganisering, avveckling av distriktsförvaltningsmodellen och sammanslagningen av landsarkiven till ett Riksarkiv vars verksamhetsområde är hela Finland.
Under året förde personalen, cheferna och ledningen en dialog i syfte att stödja övergången till en ny verksamhetsmiljö och enhetliga arbetsrutiner. Omorganiseringen medförde inga uppsägningar, men organisationsmodellen omarbetades till en matrisorganisation. Nya Riksarkivet har en ny riksomfattande verksamhetskultur som bygger på distanschefer och -team, nätverksorienterat arbete och mer omfattande användning av datateknik.
Internationell verksamhet en relevant del
Riksarkivet deltar i internationell verksamhet i branschen bland annat genom Internationella arkivrådet (International Council on Archives) och olika EU-projekt.
Syftet med READ-projektet (Recognition and Enrichment of Archival Documents), som ingår i EU-programmet Horisont 2020, är att tillhandahålla en tjänst med hjälp av vilken man kan utveckla automatisk identifiering av handskriven text ytterligare. I ett annat EU-projekt (Community as Opportunity, CO:OP) är målet att underlätta digitalisering, tillgängliggörande och långtidsförvaring av arkivmaterial som innehas av privatpersoner.
Målet med Riksarkivets långsiktiga samarbete med Ryssland är att skaffa digitala kopior av dokument som gäller Finland och som förvaras i ryska arkiv och främja mångsidig användning av dessa dokument inom forskning. Som ett led i samarbetet skaffade Riksarkivet ett omfattande kartotek över krigsfångar från ryska statens krigsarkiv i Moskva. Kartoteket innehåller basinformation om de finländska krigsfångar som var i fångläger under vinterkriget. Det nära samarbetet mellan Riksarkivet och Ryska federationens arkivverk fortsatte, och Riksarkivet undertecknade samarbetsavtal om arkivutbyte med Ryska statliga arkivet för socialpolitisk historia och Karelska republikens nationalarkiv.
De nordiska länderna utgör Riksarkivets viktigaste internationella referensgrupp. Tack vare årtionden av statistikföring och samarbete kan vi bedöma vår utveckling i relation till dem. Dessutom får vi ta del av beprövade modeller som vi kan utveckla vår verksamhet med. Jämförelse väcker även oro. Vi har dessvärre hamnat på efterkälken när det gäller resursutveckling, främjande av digitalisering och utveckling av elektroniska tjänster.
Intensivt år för Samearkivet
Samearkivet, som grundades 2012 och som hör till Riksarkivet, har under sina verksamhetsår etablerat sin ställning som arkivet för Finlands nordligaste region. År 2016 utökade arkivet sina samlingar med bland annat Hammastunturi renbeteslags, Utsjoki mantalslags, dokumentaristen Jarmo Laines och journalisten Joska Laines arkiv.
I samarbete med Samiska högskolan och samemuseet Siida sammanställde Samearkivet en utställning i Utsjoki som belyste Pedar Jalvis liv och verk. Jalvi var den första samiskspråkiga författaren i Finland. I samarbete med Centret för konstfrämjande samt Enare, Utsjoki och Sodankylä kommuner och Rovaniemi stad inleddes projektet Saamukas. Målet med projektet är att undersöka och bevara den samiska slöjdtraditionen och skapa ett designfostranspaket, med hjälp av vilket samiska barn och unga kan ta del av sitt kulturarv och utveckla sin kreativitet.
Jussi Nuorteva
Generaldirektör
Riksarkivet
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti
Kiitos kommentistasi. Viesti ilmestyy näkyviin heti kun ylläpito on ehtinyt tarkastaa sen.